Exempel på tydliga centralplatser är Helgö vid Mälaren, som Holmqvist diskuterat. (Holmqvist 1980), Uppåkra vid Lund i Skåne som behandlats av bland annat
Att man begravt barn efter kristet mönster i Uppåkra på 1000-talet kan med andra ord tala för att den kristne guden tillbads på platsen redan under 900-talet. När kristendomen bredde ut sig i Norden led dock Uppåkras tid som religiös centralplats mot sitt slut.
järnåldern, där inte minst Uppåkra och diskussionen kring centralplatser har hamnat i centrum. Det framkomna fyndmaterialet från Uppåkra tyder på att det ej rör sig om en ordinär boplats. Analysen av det arkeologiska materialet visar på att platsen har haft speciella funktioner under en period på ca 1000 år. Bosättningen i Uppåkra karakteriseras i mer generella termer som en ”centralplats”, det vill säga en plats där ideologiska, ekono-miska och militära funktioner av central betydelse upprätthölls. De byggnader som har undersökts inom ramen för det arkeologiska Uppåkra-boplatsen har karaktäriserats som en centralplats, dvs. centrum Utdrag ur Fastighetskartan, blad 2C 4g & 2C 5g, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet.
- Hur mäter man om bilen drar tjuvström
- Venstre partiprogram 2021
- Inbyggt dataskydd
- Mitt ratta namn
- Hur lange far man ha sommardack
- Johanna sjögren växjö
- Gripsholmsparkens blommor
- Ann louise hansson
- Sociologi kandidat su
- Piaget 1973 libro
Uppåkra, söder om Lund i sydvästra Skåne har genom sitt rika och varierade fyndmaterial och 1000-åriga platskontinuitet befästs som en mycket framträdande centralplats i Skandinavisk järnåldersforskning. Lunds Universitet har sedan 1996 bedrivit undersökningar på platsen, vilket givit ett massivt forskningsunderlag i form av Lars Larsson tolkar Uppåkra boplats som en unik centralplats som skiljer sig från andra centralplatser både i Sverige och i Danmark. Fynden och anläggningarna som har hittats tyder på att platsen har varit centrum för politiska, religiösa och ekonomiska land. Med centralplats menar man oftast en plats där olika centrala funktioner för samhället finns sam-lat. Främst gäller det världsligt, rituellt, och rättsligt ledar skap. I Norden kan som exempel nämnas platser som Gudme på Bornholm1, Uppåkra i Skåne2, Gamla Uppsala3, Helgö i Mälaren4, Slöinge i Halland5 och Ny tolkning av fornnordisk religion Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott.
I Norden kan som exempel nämnas platser som Gudme på Bornholm1, Uppåkra i Skåne2, Gamla Uppsala3, Helgö i Mälaren4, Slöinge i Halland5 och Ny tolkning av fornnordisk religion Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott. Det är en av slutsatserna i en ny omfattande tvärvetenskaplig sammanställning av forskningsläget. Gene har av allt att döma inte varit en centralplats av den kaliber som vi möter i Uppåkra eller.
Välja studier Anmälan och antagning Livet som student Internationella möjligheter Examen och karriär Kompetensutveckling för yrkesverksamma Coronaviruset/covid-19 – information för studenter
publicerad första gången i Vad jag förstår så består Uppåkra av ett stort område med kulturlager, som i snitt är ca 0,5 m tjockt, men som har två koncentrationer (varav den ena är det område som har delundersökts) där lagren är tjockare. Det är nära till hands att tolka dem som någon typ av offer – av symboliskt värde, själva guldvärdet av den tunna folien är litet.
kvävesvärdet i jordarna i och runtom Uppåkra centralplats. Resultatet visar att Uppåkras redan kända rikedom också fanns i jordbruket. Platsen hade bördiga jordar med höga näringsvärden under större delen av platsens existens.
Uppåkra – en exceptionell centralplats. In Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No. Carelli, P. (ed.), Lunds historia – staden och om- 28.
Bosättningen i Uppåkra karakteriseras i mer generella termer som en ”centralplats”, det vill säga en plats där ideologiska, ekono-miska och militära funktioner av central betydelse upprätthölls. De byggnader som har undersökts inom ramen för det arkeologiska
Uppåkra välkomnar åter igen mäktiga krigare och duktiga hantverkare från Europas många hörn. Upplev den mäktiga och flärdfulla vendeltiden som lämnat
Uppåkra strax utanför Lund är Skandinaviens största, fyndrikaste och mest långvariga järnåldersbosättning, befolkad under mer än tusen år, från 100-talet f.Kr. till 1000-talet e.Kr. Platsen fungerade som ett kommersiellt, politiskt och religiöst maktcentrum.
Columbus brev äkthetskriteriet
stora uppåkra 2:14 5 Resultatsammanfattning • Under sommaren 2011 undersöktes fornlämning Uppåkra 41, en ca 17 000 2m stor boplats belägen strax nordväst om centralplatsen Uppåkra. • Topografisk låg lämningarna på två mikrotopografiska förhöjningar (VNV-OSO) i det i övrigt dominerande slättlandskapet. funktionen av centralplats (Hårdh & Larsson 1998a:151). Dagens och medeltidens ringa Uppåkra Uppåkra ligger på en tydlig förhöjning i slättlandskapet med vid utsikt.
37 f). En centralplats som. Uppåkra
Gamla Uppsala, Helgö, Birka och Uppåkra) studeras.
Danica seifert
ombildning stockholm 2021
musikhögskolan, malmö
range statistika adalah
aggressiva cellförändringar
foraldraledighetstillagg
audi mildhybrid skatt
Uppåkra - centralplats och tempelplats i Sydsverige Larsson, Lars LU p.165-197. Mark; Links. Research Portal page; Google Scholar find title;
landet.
Charlotte Fabech Kult og Samfund i yngre jernalder - Ravlunda som eksempel. Mats Riddersporre Ravlunda och Uppåkra. Två exempel på försvunna storgårdar? Birgit Arrhenius Bebyggelsestrukturen i det förhistoriska Vendel och järnålderns mångmannagårdar. Lars Lundqvist Centralplatser och centra/områden i Västsverige.
- 2007. - 9789163305733 ; S. 165-197 : ill. en centralplats och uppfyller alla kriterierna för det. Eller om Uppåkra istället möjligtvis bara har uppfyllt funktionen som kultplats, alternativt fungerat som både och. Med den andra frågan Jag har sedan länge varit intresserad av Uppåkra i Skåne och förundrats över hur fornlämningen presenterats i allmänheten – ”den största kända boplatsen och centralplatsen med längs kontinuitet från järnåldern i Skandinavien”.
funktionen av centralplats (Hårdh & Larsson 1998a:151).